Han säger nåt i stil med: Om det här hade varit ett piller, så hade hälso-och sjukvården varit förstummade! Ordagrant: Det skulle ses som en fullständig revolution för sjukvården.
Jag lyssnar knappt vidare, vet ju precis vad han, en läkare från England ska säga. Fysisk aktivitet. Så klart. Det visste väl jag. Plättlätt. Men tiondelar senare tappar jag hakan, det är något annat han pratar om och jag är förvånad och fångad. Eller kanske inte förvånad, men ändå. ATT BRYTA ENSAMHET! Reportaget som är ett inslag på nyheterna snor all min uppmärksamhet- och det är ingen lätt sak för en med lite bokstäver i personligheten. Det är revolutionerande men ändå så självklart. Nu börjar jag på riktigt:
Sjuk av ensamhet – men gemenskap botar
”I Storbritannien lider nio miljoner människor ofta eller alltid av ensamhet, enligt en brittisk statlig utredning, en ensamhet som sedan kan leda till sjukdom. Vi tycks leva i en tid av ensamhet som fått akutmottagningar att svämma över av människor som söker sig dit för hjälp, inte av medicinska skäl egentligen utan för att de är ensamma.
– Vi såg vad som behövdes, det är sunt förnuft, människor behöver stöd ibland för att klara av sina liv, säger dr Helen Kingston på sjukhuset i Frome i södra England.”
Medmänskliga Frome
I Allens hemstad Frome startade därför allmänläkaren Helen Kingston 2013 projektet Medmänskliga Frome, för att fånga upp människor som mer behövde andra människor än en akutläkare. Man utbildade människor inom sjukvården som blev kontaktpersoner för över 500 frivilliga förbindelselänkar som i sitt arbete träffade folk. Det kunde vara kaféägare, frisörer, restaurangfolk, skolpersonal m fl. Så knöts det lilla samhället med 30 000 invånare ihop.
Ensamhet och biologisk påfrestning
Läs och lyssna på hela inslaget! Det är egentligen självklart och det blev ännu mer spännande när läkaren Peter Strange från Karolinska Institutet intervjuades och kopplingen mellan ensamhet och ökad fysisk sjuklighet förklarades. En ensam människa (åtminstone ofrivilligt ensam) är sårbar och rent biologiskt letar hen efter en flock, en gemenskap att ingå i. När det inte sker utan hen fortsätter att vara ensam och oskyddad så slår stressen till, hormoner far runt i kroppen och skadar oss. Peter Stranges kunskaper och slutsatser kommer från arbete med döende människor.
Här klipper jag in text från artikeln på Karolinska Institutets hemsida:
”Enligt Peter Strang innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kronisk, lågintensiv stress, där det biologiska varningssystemet om att man bör söka upp sin flock är ständigt aktiverat. Det långvariga påslaget av stresshormoner är början av ett förlopp som kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket i sin tur ökar risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens. Utöver detta innebär ensamhet en högre risk för depression.
– Ett samhälle som vill förebygga dessa stora folksjukdomar behöver därför väga in ensamhet som en riskfaktor vid sidan om andra livsstilsfaktorer, som kost, motion och rökning, anser Peter Strang.”
Jag förstår inte hur jag har kunnat missa allt det här. Självklart inser vem som helst (även en lite disträ psykiatriker) att ensamhet är vanligt och för de flesta förödande och är en riskfaktor för både missbruk och psykisk ohälsa. MEN jag har inte gjort kopplingen till den fysiska hälsa.
Ett satsat pund sparade 6
”Som en sidoeffekt började sjukvården dessutom att spara pengar. Färre människor sökte sig till akuten och Kingstons team kan i dag visa att för varje pund som satsades på projektet sparade sjukvården sex pund. Ett argument som uppmärksammats i hela Storbritannien.
– Om 500 volontärer har 20 samtal om året med människor som mår dåligt, då når vi 10 000 som kanske inte behöver sjukvården. Säger Helen Kingston, upphovskvinna till projektet.”
Kollegiala nätverk
Utmattningssyndrom kan förebyggas säger psykiatrikern Alexander Wilczek- genom att bland annat ha kollegiala nätverk. Vi som startat och driver nätverket för läkare- Vem tar hand om Doktorn? sträcker på oss. Vi har nu nästan 10% av Sveriges läkare i vår kravlösa grupp med olika gemensamma träffar och andra event- allt egentligen för att skapa kontakter och stöd.
Gemenskap på recept?
Mig veterligen finns det inte ännu! Kanske kommer det som en metod i hälso- och sjukvården, men så länge kan både vi fortsätta att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR) till sådant som skapar gemenskap- vad sägs om dans!
Bamse och hans vänner får avsluta
Bamse, som verkligen har förstått innebörden av att vårda sina relationer säger: Tack! Det är bra med vänner – också små vänner! Många tillsammans, även små kan försätta berg. Dessutom har Bamse en kompis som jag gillar skarpt- Skalman- en man med principer och tydliga gränser. Det behöver vi nog mer av till kvinns och mans. Mer om honom en annan gång.
Ha en fin dag- tillsammans! Bidra gärna med förslag på projekt där man haft gemenskap som mål!
