Vallgrav mellan kroppssjukvård och psykiatri
Jag har som läkare och specialist i psykiatri arbetat nära eller rent av i, det vi kallar för folkhälsa.
De senaste veckorna har varit fullproppade av trevliga uppdrag som får beskrivas som en blandning av båda delarna och en hel kongress där syftet var att överbrygga vallgraven mellan kroppslig och psykiatrisk vård genom att fokusera på just kroppslig hälsa vid psykisk ohälsa. Mer om den lite längre ner.
För en mini-resume´ av vad psykiatri och psykiatrisk vård är följ gärna länken ovan. För det här resonemangets skull så är det viktigaste att det är vård som sker inom arenan hälso- och sjukvård, där folkhälsoarbete sker utanför och i hela samhället eller om man så vill innan, behovet av sjukvård uppstår.
Förebygga eller behandla?
Det bästa och smidigaste och billigaste skulle vara att förebygga så mycket så möjligt med folkhälsoarbete, som försiggår både på en samhällelig nivå med exempelvis upplysta parkvägar så att många vågar promenera till att stötta seniorer till mer fysisk aktivitet.
Allt går nu självklart inte att förebygga, men uppemot 80% av hjärt-kärlsjuklighet beror på våra levnadsvanor och mycket av sjukdomar och förtida död kan vi mota i grind. Kanske är det här redan skåpmat för många av er, men somt tål att upprepas och här kommer en favorit.
Stor studie om riskfaktorer för hjärtinfarkt
INTERHEART, är en stor multicenterstudie, vilket betyder att den har genomförts på många ställen samtidigt, med ungefär samma upplägg. Syftet var att ta reda på vilka faktorer som påverkar risken att få en första hjärtinfarkt. Imponerande nära 30.000 deltagare undersöktes (29972), 262 centra det vill säga undersökningsställen deltog i 52 länder. Studien pågick i 4 år (1999–2003). Innan trodde forskare att ungefär 50% av riskfaktorerna kunde tillskrivas yttre och påverkbara faktorer, exempelvis rökning, högt blodtryck, stress och annat och resten förklaras av genetik, det vill säga ärftlighet. MEN det man kunde utröna var det fantastiska resultatet att runt 90% var påverkbart och bara de 10% som blev kvar var utanför individens kontroll. Det var ju helt svindlande resultat, då så mycket mer går att förebygga och många hjärtinfarkter kan förebyggas och liv räddas. Högt blodtryck var en allvarlig riskfaktor och brist på socialt stöd var en faktor som påverkade kvinnor mer än män. Att rökning hörde hit förvånar ingen.
Stress och hjärtinfarkt
Ifrån samma studie kommer också strikt vetenskapliga fakta att stress (upplevd stress) ökar risken för hjärtinfarkt, vilket enligt professor Annika Rosengren var starkt misstänkt, men inte kunnat visats helt klart innan.
Kroppslig sjukdom och psykisk ohälsa
Hur hänger det här ihop med psykisk ohälsa undrar nu vän av ordning? Varför ta upp denna ganska gamla studie nu? Jag var i veckan på kongressen Somatisk sjukdom vid psykisk ohälsa – helhetssyn för god och jämlik vård, 12-13 oktober i Malmö. Den satte skarpt ljus på området och gav oss både skrämmande och generande fakta, men också exempel på positiva projekt, förändringar och forskning förstås. Hur just hjärt-kärlsjukdom är mycket vanligare hos en person som har psykisk ohälsa än den som är frisk och hur det påverkar förväntad livslängd. Att vara deprimerad, leva ensam och att ha ekonomiska problem ökar risken för hjärtinfarkt visar en studie som kom 2015.
Psykossjukdom stjäl både hälsa och levnadsår
Jarl Torgersson är ett exempel på en läkare som har en banbrytande roll- han är ”kroppsdoktor” men arbetar heltid på en avdelning inom psykiatrin för psykospatienter, det vill säga svår psykiatrisk sjukdom som ofta är livslång eller har långdraget förlopp. Det visar sig till exempel att förekomsten av diabetes hos personer med svår psykisk sjukdom är mycket högre än hos andra och att livet är förkortat med minst 15 år, från en förväntad livslängd. Det kan förbättras bland annat med ett bättre medicinskt omhändertagande av patienter med schizofreni. Svenska Psykiatriska föreningen ger ut riktlinjer för detta och på avdelningen gör man verkstad av dem. Mest handlar det här alltså om vad som kan göras inom hälso- och sjukvården, men en minst lika viktig del är det som sker i den kommunala vården, exempelvis inom det som kallas socialpsykiatri.
Fysisk aktivitet -varför inte dans?
Ökad fysisk aktivitet är självklart något som det pratades om både i plenum det vill säga i föreläsningsform, men också i workshops där projekt i just socialpsykiatrin redovisades.
Teori i alla ära, men så klart måste det till verkstad så att även deltagare på en kongress GÖR! Inte bara lyssnar och sitter still…
Undertecknad hade uppdraget att få det att bli verkstad och vid 4-5 tillfällen under dagarna, fick jag leda pausdans! DansStegets enkla uppvärmningar passar alldeles utmärkt för att bryta stillasittande och få nästan 250 personer att röra på sig. Få, enkla och stora rörelser passar fint.
Lite rodnar jag…
Det funkade och jag fick ett verkligt fint omdöme av en person som sa att: Jag hatar dans- men när Jill Taube drar igång så dansar jag ändå. Det går inte att låta bli! Det är ett fint betyg som jag tackar för, men också delar med många som inspirerat mig och så själva DANSEN!
Du som är i väntans tider…
… och lääängtar efter beslut och pengar eller konsensus och projektplaner eller kanske ett jobb för att få göra det du vill, fortsätt vänta för allt i världen – men vad sägs om att göra det dansande!