Dansande och skrivande doktor
Får ett ljus i min hand i morgonmyllret på T-centralen. Någon ger något bland alla som ber om något. Jag blir lite paff och tar emot den fina förpackningen av Svenska Kyrkan. På askens sidor står det: Tänd ett ljus! Till minne av nära och kära. I bön och tacksamhet. För egen eftertanke och ro. …
Jag trycker mig försiktigt emot. Den buktar, bubblan och min näsa, höger kindknota och så pannan gör små, helt tillfälliga gropar. Min kraft och så den från insidan som håller ytspänningen, verkar mot varanda. Precis, precis så att den inte går sönder. Pannan rullar lite fram och tillbaka. Gnuss. Hur var det? Har jag glömt? …