Tagg: dans

Dansa sig fri från ångest!

Dansa sig fri från ångest!

Är det möjligt att dansa sig fri från ångest?

I min verksamhet DansSteget så är vi övertygade om den saken och det ville journalisten Jessika Devert också ta reda på och intervjuade mig och skickade en fotograf till en av av våra dansgrupper. Så här fint blev reportaget om oss i Året Runt.

 

Det känns bra, men vad ÄR det som händer egentligen?

Vi tar den korta versionen så här i en blogg. Fysisk aktivitet ger oss bättre kondition och fiffigt nog så fungerar den både för kropp och knopp. Om vi får bättre kondition så har vi också generellt en högre tröskel för när ångest kan utlösas. Studier visar att fysisk aktivitet behandlar flera olika slags ångesttillstånd.  Hjärnceller kan nybildas av fysisk aktivitet och muskelceller är ett slags reningsverk för stress kan man säga. De ligger olika forskningsresultat bakom de två rönen, båda är fantastiska och det sistnämnda är banbrytande.
Så här gjorde de: En grupp råttor delades in i två undergrupper, den ena hade fri tillång till springhjul och andra leksaker i sina burar, de andra hade det tristare och kunde knappt röra sig. (Det kan verka grymt med djurforskning, jag vet..) Sedan utsatte man båda grupperna för stressande behandling och såg att de som inte kunde röra sig utvecklade ett för råttor depressivt beteende. De blev påverkade av den yttre stressen, men de motionerande kompisarna klarade av den påfrestningen. För att ta reda på hur det kom sig på cellnivå så kikade man på ämnen i försöksdjurens hjärnor. Hypotesen det vill säga det, de duktiga forskarna trodde stämde men förklaringen om hur det gick till, var en annan.

Så här sa Jorge Ruas 2014 när den första artikeln publicerats:

– Vår forskningshypotes var att musklerna tillverkar något ämne som har en välgörande effekt på hjärnan. Men vi fann egentligen det rakt motsatta: vältränade muskler tillverkar ett enzym som renar kroppen från skadliga ämnen. Musklernas funktion i det här sammanhanget påminner alltså om njurens eller leverns, säger Jorge Ruas, forskargruppledare vid institutionen för fysiologi och farmakologi.

 

Blir en dansande psykiatriker glad eller blir hon gladast?

Nu kommer samma forskarteam med en uppföljande studie. De har följt sitt inslagna spår och fortsätter att följa hur fysisk aktivitet på mikronivå gör skillnad och det är inte lite minsann. Det motverkar fetma och stärker immunförsvaret.
I pressreleasen 180209 skriver de att motionsmolekylen (det är numera min absoluta favoritord!) får hela kroppen att må bättre och som om inte det var nog så illustreras det hela med en dansbild. Fast inte den här förstås…

 

För dig som vill läsa den vetenskapliga orginalartikeln finns ett sammandrag här.

 

Men om en inte gillar dans eller att jogga eller att cykla?

Så klart så bryr sig din smarta kropp inte om VAD du gör. Nä minsann, den är lika nöjd och glad om du som min kollega Anders Hansen joggar eller som jag gör dansar mest varenda dag eller en högt uppskattad projektkoordinator i mitt arbetsliv gör- ägnar sig åt att simspringa. (Jo det finns, swimrun är inget för en frysande vekling som mig.) SÅ sån tur att kroppen och ditt psyke bara bryr sig om hur mycket, hur belastande din aktivitet är och hur ofta du utför den. Det är det som blir effekten. Och att den verkligen är i förhållande till din kondition. Att promenera kan vara en aktivitet på hög nivå för den helt otränade och att springa en mil kan vara nästan svettfritt för en annan.

Vill du veta ännu mer om det här kika in den vetenskapliga sammanställningen FYSS. Eller skriv till oss och fråga!

 

Så ha det fint och om du gillar dans- Får jag lov? 

 

Jill och Jumbotronen

 

 

 

 

Dela vidare
Kroppslig sjukdom vid psykisk ohälsa

Kroppslig sjukdom vid psykisk ohälsa

Vallgrav mellan kroppssjukvård och psykiatri

Jag har som läkare och specialist i psykiatri arbetat nära eller rent av i, det vi kallar för folkhälsa.
De senaste veckorna har varit  fullproppade av trevliga uppdrag som får beskrivas som en blandning av båda delarna och en hel kongress där syftet var att överbrygga vallgraven mellan kroppslig och psykiatrisk vård genom att fokusera på just kroppslig hälsa vid psykisk ohälsa. Mer om den lite längre ner.

För en mini-resume´ av vad psykiatri och psykiatrisk vård är följ gärna länken ovan. För det här resonemangets skull så är det viktigaste att det är vård som sker inom arenan hälso- och sjukvård, där folkhälsoarbete sker utanför och i hela samhället eller om man så vill innan, behovet av sjukvård uppstår.

 

Förebygga eller behandla?

Det bästa och smidigaste och billigaste skulle vara att förebygga så mycket så möjligt med folkhälsoarbete, som försiggår både på en samhällelig nivå med exempelvis upplysta parkvägar så att många vågar promenera till att stötta seniorer till mer fysisk aktivitet.

Allt går nu självklart inte att förebygga, men uppemot 80% av hjärt-kärlsjuklighet beror på våra levnadsvanor och mycket av sjukdomar och förtida död kan vi mota i grind. Kanske är det här redan skåpmat för många av er, men somt tål att upprepas och här kommer en favorit.

Stor studie om riskfaktorer för hjärtinfarkt

INTERHEART, är en stor multicenterstudie, vilket betyder att den har genomförts på många ställen samtidigt, med ungefär samma upplägg. Syftet var att ta reda på vilka faktorer som påverkar risken att få en första hjärtinfarkt.  Imponerande nära 30.000 deltagare undersöktes (29972), 262 centra det vill säga undersökningsställen deltog i 52 länder. Studien pågick i 4 år (1999–2003). Innan trodde forskare  att ungefär 50% av riskfaktorerna kunde tillskrivas yttre och påverkbara faktorer, exempelvis rökning, högt blodtryck, stress och annat och resten förklaras av genetik, det vill säga ärftlighet. MEN det man kunde utröna var det fantastiska resultatet att runt 90% var påverkbart och bara de 10% som blev kvar var utanför individens kontroll. Det var ju helt svindlande resultat, då så mycket mer går att förebygga och många hjärtinfarkter kan förebyggas och liv räddas. Högt blodtryck var en allvarlig riskfaktor och brist på socialt stöd var en faktor som påverkade kvinnor mer än män. Att rökning hörde hit förvånar ingen.

 

Stress och hjärtinfarkt

Ifrån samma studie kommer också strikt vetenskapliga fakta att stress (upplevd stress) ökar risken för hjärtinfarkt, vilket enligt professor Annika Rosengren var starkt misstänkt, men inte kunnat visats helt klart innan.

Kroppslig sjukdom och psykisk ohälsa

Hur hänger det här ihop med psykisk ohälsa undrar nu vän av ordning? Varför ta upp denna ganska gamla studie nu? Jag var i veckan på kongressen Somatisk sjukdom vid psykisk ohälsa – helhetssyn för god och jämlik vård,  12-13 oktober i Malmö. Den satte skarpt ljus på området och gav oss både skrämmande och generande fakta, men också exempel på positiva projekt, förändringar och forskning förstås. Hur just hjärt-kärlsjukdom är mycket vanligare hos en person som har psykisk ohälsa än den som är frisk och hur det påverkar förväntad livslängd. Att vara deprimerad, leva ensam och att ha ekonomiska problem ökar risken för hjärtinfarkt visar en studie som kom 2015.

 

Psykossjukdom stjäl både hälsa och levnadsår

Jarl Torgersson är ett exempel på en läkare som har en banbrytande roll- han är ”kroppsdoktor” men arbetar heltid på en avdelning inom psykiatrin för psykospatienter, det vill säga svår psykiatrisk sjukdom som ofta är livslång eller har långdraget förlopp. Det visar sig till exempel att förekomsten av diabetes hos personer med svår psykisk sjukdom är mycket högre än hos andra och att livet är förkortat med minst 15 år, från en förväntad livslängd. Det kan förbättras bland annat med ett bättre medicinskt  omhändertagande av patienter med schizofreni. Svenska Psykiatriska föreningen ger ut riktlinjer för detta och på avdelningen gör man verkstad av dem. Mest handlar det här alltså om vad som kan göras inom hälso- och sjukvården, men en minst lika viktig del är det som sker i den kommunala vården, exempelvis inom det som kallas socialpsykiatri.

Fysisk aktivitet -varför inte dans?

Ökad fysisk aktivitet är självklart något som det pratades om både i plenum det vill säga i föreläsningsform, men också i  workshops där projekt i just socialpsykiatrin redovisades.
Teori i alla ära, men så klart måste det till verkstad så att även deltagare på en kongress GÖR! Inte bara lyssnar och sitter still…
Undertecknad hade uppdraget att få det att bli verkstad och vid 4-5 tillfällen under dagarna, fick jag leda pausdans! DansStegets enkla uppvärmningar passar alldeles utmärkt för att bryta stillasittande och få nästan 250 personer att röra på sig. Få, enkla och stora rörelser passar fint.

 

Lite rodnar jag…

Det funkade och jag fick ett verkligt fint omdöme av en person som sa att:  Jag hatar dans- men när Jill Taube drar igång så dansar jag ändå. Det går inte att låta bli! Det är ett fint betyg som jag tackar för, men också delar med många som inspirerat mig och så själva DANSEN!

Mental Health Run 2017

 

Du som är i väntans tider…

… och lääängtar efter beslut och pengar eller konsensus och projektplaner eller kanske ett jobb för att få göra det du vill, fortsätt vänta för allt i världen – men vad sägs om att göra det dansande!

 

 

 

 

Dela vidare
Dansa hela livet!

Dansa hela livet!

Dansa hela livet!
Se fantastiska Charlotta Öfverholm

 

Se inslaget från TV 4 och deras sommarsoffa med dansaren Charlotta Öfverholm som inte alls känner sig som en pensionär vid drygt 50 år gammal. Profesionella dansare går oftast i pension vid drygt 40 års ålder. Charlotta diskuterar hur mognad och erfarenhet är minst lika viktiga ingredienser i en dansares kompetens.

 

Dela vidare
Krönikor om dans och DansSteget

Krönikor om dans och DansSteget

Under 2013 hade jag äran att skriva krönikor om dans i danstidningen med stort D, nämligen Får jag lov!
Nu när jag flyttstädade så kunde jag bara inte låta dem bli kvar och stå och samla damm. Även om de är lite till åren vill jag ta med mina krönikor från den tiden! Dansen var på ett sätt i mitt liv då, framför allt egen social nöjesdans och nu har det hänt så mycket mer.

Dans och DansSteget

Att ha kunskap om sin hälsa och att vara fysisk aktiv bidrar till en bättre hälsa, var något som jag redan hade med i mitt arbetsliv på massor av olika sätt. Men fram tills 2013 var mitt bidrag att prata och föreläsa om exempelvis Fysisk aktivitet på recept (FaR)  eller om hur träning minskar depression, inte att göra eller leda. Nu fick jag idén att kombinera det i EN verksamhet. Hur skulle det funka att ha både en föreläsning och crème de la crème av fysisk aktivitet det vill säga, dans vid varje träff? Vilken form den träffen än skulle ha.
Det fanns en problem. Jag var inte dansinstruktör. Dansintresserad, ja. Socialdansare, ja. Men inte kunnig för att leda dans. Så jag fick helt enkelt nosa rätt på personer som kunde tänka sig att börja jobba med mig som tyckte att idén var okej. Att vända sig till vem som helst, men att var särskilt inbjudande till personer med psykisk ohälsa. Jag träffade Kerstin som dansade line-dance och Ursula som är Zumbainstruktör. Så började DansSteget The Story! Men här kommer nu de krönikor som jag är megastolt över att ha fått leverera. Fortsättning följer :-)!

 


”Den perfekta danskvällen!”
Får Jag Lov, 5/2013

”Julstress botas med svett och salsa!”
Får Jag Lov, 6/2013

”Den fina dansbandskulturen”
Får Jag Lov, 1/2014

”Humlan som dansade!”
Får Jag Lov, 2/2014

”Jakten på danslycka!”
Får Jag Lov, 4/2014

”Ta ett (dans)steg i taget”
Får Jag Lov, 5/2014

Dela vidare
Inuti

Inuti

Jag trycker mig försiktigt emot. Den buktar, bubblan och min näsa, höger kindknota och så pannan gör små, helt tillfälliga gropar. Min kraft och så den från insidan som håller ytspänningen, verkar mot varanda. Precis, precis så att den inte går sönder. Pannan rullar lite fram och tillbaka. Gnuss. Hur var det? Har jag glömt?

Jag är lite ovan, men längtar efter glädjen, närvaron, närheten. Kroppen har strejkat och strejkar fortfarande, onda dumma nacken och trötta knäet. Bara att acceptera och plocka russin ur kakan, dansa någon gång ibland.

Nervös ändå. Hur blir det? Jag som är så beroende av att ha ett nätverk, att känna tillräckligt många på dansgolvet för att få en bra danskväll och nu har jag varit borta ett tag. Men jag scannar av och ser fler kända, gamla dansvänner. Småpratar och kramas i kapprummet.

Första danserna med G, vi värmer upp och dubblar, det blir åtta låtar, två danser. Kroppen vaknar och dansglädjen med. Några danser till och bubblan dyker upp, men jag är fortfarande på utsidan. Ljuset bryts till regnbågar och jag vågar närma mig. Tar några steg mot den, lutar mig. Buktar in mig. Pytte. Släpper allt och hamnar här och nu, där och då och plötsligt är jag inuti.

Dansbubblan tog emot och jag är lycklig.


Detta blogginlägg har tidigare publicerats på Själ & Kropp.

Dela vidare

Kontakt

Skicka  mejl.

Kalendarium

Jill Taubes kalendarium.