Kategori: Själ & Kropp

Jill och hälsosamt ledarskap

Jill och hälsosamt ledarskap

MED ETT SALUTOGENT PERSPEKTIV PÅ HÄLSA – Jill Taube , läkare, föreläsare, dansinstruktör

                         ”Var inte rädd att ta ovanliga vägar i det du vill göra!”

Som läkare och psykiatriker vill jag se till det friska hos människan – och arbeta med det.

Ovanstående artikel är publicerad i webbtidningen GROW magazine nr 2/2019.

Temat är självledarskap!

Dela vidare
Lost in translation på en yogamatta

Lost in translation på en yogamatta

Lost in translation på en yogamatta

 

– Golv mot sittknölar! dirigerar vår fröken som håller i det långa passet med rörelser av österländskt ursprung.

OBS! Ett helt annat pass än i texten.

 

Jag tappar greppet lite, tänker att det gäller att hålla sig på sin matta och vara noga nu.  Vilket golv? Vems sittknölar? Vad ska kompromissas  i förhållande till vad? Och axlar, axlar! Vems axlar menar hon, när ändelser, bestämd form och possessiva pronomen har skalats bort. Tack och lov så finns det ljusningar, hjässan presenteras i bestämd form och jag vet vilken hjässa jag ska sträcka upp mot taket. Kanske är hon bara trendig och hänger med i språket och jag, en snart 60-åring bakåtsträvande som blir ”lost in translation” mellan språk och kropp? För att resonera så slänger jag in en fråga i ett community i ett socialt forum. Jag får massor med roliga svar, men inget kan något om bakgrunden till min spaning. Tipsas att inte gå på yoga för att slippa träningsvärk till att om en dansar pool-dance är det bra med kort och tydlig kommunikation. Då jag saknar erfarenhet av att både utöva men totalt av att leda pooldance så vet jag inte. Ja, kanske. Flera träningsinstruktörer tror att det handlar om att spara tid och andetag i tuffa pass. Jag är också instruktör men håller envist fast vid ändelser och bestämda former. Vill liksom inte  ropa: Gå mot mitt! Klokare eller kunnigare blev jag inte när det gäller just språkförändringen, men en hyfsad gissning är nog anglifiering. Där rodnar jag, tur att vi ses via rymden bara.  Att det var gott om träningsinstruktörer i den här gruppen som förenas av skrivlust, var en så kallad bieffekt. Eller om det just de som svarade? Ja, det går ju inte heller riktigt att veta. Nu blev jag lite vetenskaplig också och inte bara språkpolis!

 

Jag är en rastlös själ (och har en sån kropp ) och har fullt sjå att faktiskt hålla mig på mattan i 90 minuter. Inte för att jag inte kan gå ner i varv (även om det inte är min bästa gren) utan för att jag får trååååkigt. Är det kanske två sidor av samma mynt?

 

 

Borde jag veta? Jag är ju psykiatriker och lite hobbydiagnoser har jag väl fått själv, av mig själv. Snabbt uttråkad.  När jag känner igen alla övningar och rörelser och inte kan göra så mycket för att förbättra mig själv, i en fullproppad sal där yogafröken inte hinner gå runt och ge råd och tips utan blir en slags modell i mitten, så tappar jag uppmärksamhet utåt. Får vända den inåt istället.  Tackar för att mattgrannens fötter är farligt nära min näsa i en krigarposition (har redan glömt vad den heter, så mycket för att känna igen positionerna ;-)) och jag har fullt sjå att mota undan irriterande tankar, men glad att just hen har behållit sockarna på. Känslor och tankar, tack så mycket, för då händer det något i min hjärna= mindre tråkigt. Jag tillåter mitt sinne att åka berg-och dalbana och klappar mitt språköra som är lite luggat och jag fyller i tyst för mig själv:

– Axlarna, sittknölarna, golvet! Halleluja, tack för ändelser och bestämda avslut och grammatik och…

Men hux flux har det gått 90 minuter av mitt liv, jag är lite smidigare rent kroppsligt än innan. Bortskämd välfärdsmänniska som tillåter mig att gnälla om struntsaker. Jag skäms. Ska ta med mig den där underbara yogafeelingen som ju faktiskt uppstår ibland. Jag tränar på det.

 

 

Jag ska nu sätta mig i soffan, kolla på Bonusfamiljen på TV-n, fixa kvällsmålet och bara vara nöjd och lycklig. För det är jag, om än rastlös och språkarrogant ibland. Låta språket vara i kroppen och tacka för impulsen att skriva en liten krönika.

                                                                                                                                                                  Namasté!

 

 

Dela vidare
Min stora eloge till alla er som gjort fantastiska insatser idag!

Min stora eloge till alla er som gjort fantastiska insatser idag!


Illustration från boken Superhjälte-mamman flyger in i väggen

 

Du som kört pendeltåg hela dan, du som matat Eli 87, dement, förvirrad och orolig, du som i vanmakt klappat kinden på den helt förstörda nyförlösta mamman vars barn dog, du som tvingat i dig en svart kopp kaffe för att orka packa varor i grossisthallen Årsta klockan 05.00, du som inte kan några svenska ord förutom Tack så micket och hoppas på att du får sova ifred några timmar i natt, du som gör din tredje nattjour på en vecka och kräktes av trötthet i morse på morgonronden, du som avvärjer dagens första bråk mellan de två orosmolnen i klassen som egentligen har rätt till stöd, men ingen vill ha det jobbet, du som klarade uppkörningen och teoriprovet trots din dyslexi, du som förlorade din bror i en arbetsplatsolycka för ett år sedan och kämpar för att inte gå under av sorg varende jävla dag, du som vill lämna den man du aldrig valt, men inte kan, för då kommer du att dödas, du som stod emot att bli rekryterad till springpojke i Rosengård, du som tog modet till dig och ringde, du som fick ditt finger att klia dig på hakan efter en stor hjärnblödning. Å alla ni andra. Vi andra. Jag ställer oss på prispallen idag och nynnar nationalsånger för er. Skidskyttarna ryms också!

 

Dela vidare
Farligt låg kondition

Farligt låg kondition

Farligt låg kondition- en pjäs i fyra akter!

Platsen:

Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm i Sverige
Sverige 

Bakgrund:

Farligt låg kondition- vad i allsin dar betyder det? Vad är farligt just här? Vad är låg? Och förresten vad är kondition?

Medverkande:

Forskarna:
Elin Ekblom Bak:  forskare och huvudförfattare till artikeln. 

Hennes kollegor: Örjan Ekblom, Gunnar Andersson, Erik Hemmingson, Jonas Söderling och Peter Wallin.

De undersökta: 354 277 personer, 18-74 år gamla, 44% kvinnor.

 

Vad undersöktes?

Kondition som står för syreupptagningsförmåga och den mängd syre (mätt i milliliter) som kan tillföras varje kilo kroppsvävnad per minut. Den kan anges som absolut tal eller relativt tal. Se faktaruta nedan eller gå vidare till FYSS.

Scen 1,1995:

354 277 personer konditionstestades: 27% hade farligt låg kondition

Scen 2: 2017:

Gruppen testades igen och 46% hade farligt låg kondition

Enkel matematik:

19% fler av befolkningen hade kvalat in i gruppen med farlig låg kondition under 22 år (visat i denna stora grupp och därför möjligt att extrapolera, det vill säga dra slutsatser som gäller för en ännu större grupp).
I medeltal hade konditionen försämrats med 10.8% berättar Elin.

Unga män på landet och med kort skolgång…

är extra illa ute. Det vill säga att de här faktorerna: att vara man, att vara ung, att bo på landsbygd och att ha en kort skolgång utgjorde extra risker.

Ja men är det så farligt då?

Jo, det är ju det det är! Konditionen är ett mått på… Nämen STOPP NU! Var är egentligen Farligt låg kondition? Vad säger Elin och hennes forskarkollegor? Jag ringer upp, men når inte Elin Ekblom Bak just idag. Jag förstår att hon är HET och att hon kanske sitter i en TV-soffa! Så jag nöjer mig med att läsa mig till förklaringen som kommer från Hälsoliv och orden är Elins: För att orka gå i rask takt i 10 minuter utan att behöva vila bör syreupptagningsförmågan vara på strax under 30 milliliter.

Alltså FARLIGT LÅG KONDITION ÄR ATT INTE ORKA GÅ 10 MINUTER I RASKT TEMPO, UTAN ATT VILA! Läs det gärna högt! 10 minuter.

 

Ja men är det så farligt då?

Ja, det är ju faktiskt riktigt farligt. Kondition är ett mått på hela oss. Hur länge vi lever, hur friska vi kan hålla oss, både till kropp och psyke, hur vi orkar leva våra liv. Hur vi orkar kånka barn och matkassar, skotta snö, engagera oss i politik och att rädda vår natur och våra liv, hur vi orkar dansa, prata, tänka…

 

Scen 3: Jag hinner inte!

 

Scen 4: Får jag lov?

 

 

 

 Välkommen på Julsvett med DansSteget i Alvik 17 december! Drop in!

 

 

 

 

Varmt och dansigt från mig!

Dela vidare
Sjuk av ensamhet, men gemenskap botar

Sjuk av ensamhet, men gemenskap botar

Han säger nåt i stil med: Om det här hade varit ett piller, så hade hälso-och sjukvården varit förstummade! Ordagrant: Det skulle ses som en fullständig revolution för sjukvården.
Jag lyssnar knappt vidare, vet ju precis vad han, en läkare från England ska säga. Fysisk aktivitet. Så klart. Det visste väl jag. Plättlätt. Men tiondelar senare tappar jag hakan, det är något annat han pratar om och jag är förvånad och fångad. Eller kanske inte förvånad, men ändå. ATT BRYTA ENSAMHET! Reportaget som är ett inslag på nyheterna snor all min uppmärksamhet- och det är ingen lätt sak för en med lite bokstäver i personligheten. Det är revolutionerande men ändå så självklart. Nu börjar jag på riktigt:

Sjuk av ensamhet – men gemenskap botar

”I Storbritannien lider nio miljoner människor ofta eller alltid av ensamhet, enligt en brittisk statlig utredning, en ensamhet som sedan kan leda till sjukdom. Vi tycks leva i en tid av ensamhet som fått akutmottagningar att svämma över av människor som söker sig dit för hjälp, inte av medicinska skäl egentligen utan för att de är ensamma.

– Vi såg vad som behövdes, det är sunt förnuft, människor behöver stöd ibland för att klara av sina liv, säger dr Helen Kingston på sjukhuset i Frome i södra England.”

Medmänskliga Frome

I Allens hemstad Frome startade därför allmänläkaren Helen Kingston 2013 projektet Medmänskliga Frome, för att fånga upp människor som mer behövde andra människor än en akutläkare. Man utbildade människor inom sjukvården som blev kontaktpersoner för över 500 frivilliga förbindelselänkar som i sitt arbete träffade folk. Det kunde vara kaféägare, frisörer, restaurangfolk, skolpersonal m fl. Så knöts det lilla samhället med 30 000 invånare ihop.

Ensamhet och biologisk påfrestning

Läs och lyssna på hela inslaget! Det är egentligen  självklart och det blev ännu mer spännande när läkaren Peter Strange från Karolinska Institutet intervjuades och kopplingen mellan ensamhet och ökad fysisk sjuklighet förklarades. En ensam människa (åtminstone ofrivilligt ensam) är sårbar och rent biologiskt letar hen efter en flock, en gemenskap att ingå i. När det inte sker utan hen fortsätter att vara ensam och oskyddad så slår stressen till, hormoner far runt i kroppen och skadar oss. Peter Stranges kunskaper och slutsatser kommer från arbete med döende människor.

Här klipper jag in text från artikeln på Karolinska Institutets hemsida:

”Enligt Peter Strang innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kronisk, lågintensiv stress, där det biologiska varningssystemet om att man bör söka upp sin flock är ständigt aktiverat. Det långvariga påslaget av stresshormoner är början av ett förlopp som kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket i sin tur ökar risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens. Utöver detta innebär ensamhet en högre risk för depression.

– Ett samhälle som vill förebygga dessa stora folksjukdomar behöver därför väga in ensamhet som en riskfaktor vid sidan om andra livsstilsfaktorer, som kost, motion och rökning, anser Peter Strang.”

Jag förstår inte hur jag har kunnat missa allt det här. Självklart inser vem som helst (även en lite disträ psykiatriker) att ensamhet är vanligt och för de flesta förödande och är en riskfaktor för både missbruk och psykisk ohälsa. MEN jag har inte gjort kopplingen till den fysiska hälsa.

Ett satsat pund sparade 6

”Som en sidoeffekt började sjukvården dessutom att spara pengar. Färre människor sökte sig till akuten och Kingstons team kan i dag visa att för varje pund som satsades på projektet sparade sjukvården sex pund. Ett argument som uppmärksammats i hela Storbritannien.

– Om 500 volontärer har 20 samtal om året med människor som mår dåligt, då når vi 10 000 som kanske inte behöver sjukvården. Säger Helen Kingston, upphovskvinna till projektet.”

Kollegiala nätverk

Utmattningssyndrom kan förebyggas säger psykiatrikern Alexander Wilczek- genom att bland annat ha kollegiala nätverk. Vi som startat och driver nätverket för läkare- Vem tar hand om Doktorn? sträcker på oss. Vi har nu nästan 10% av Sveriges läkare i vår kravlösa grupp med olika gemensamma träffar och andra event- allt egentligen för att skapa kontakter och stöd.

 

Gemenskap på recept?

Mig veterligen finns det inte ännu! Kanske kommer det som en metod i hälso- och sjukvården, men så länge kan både vi fortsätta att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR) till sådant som skapar gemenskap- vad sägs om dans!

Bamse och hans vänner får avsluta

Bamse, som verkligen har förstått innebörden av att vårda sina relationer säger: Tack! Det är bra med vänner – också små vänner!  Många tillsammans, även små kan försätta berg. Dessutom har Bamse en kompis som jag gillar skarpt- Skalman- en man med principer och tydliga gränser. Det behöver vi nog mer av till kvinns och mans.  Mer om honom en annan gång.

Ha en fin dag- tillsammans! Bidra gärna med förslag på projekt där man haft gemenskap som mål!

 

Dela vidare
Yogadoktorn & Vem tar hand om Doktorn? flingade på Rhodos

Yogadoktorn & Vem tar hand om Doktorn? flingade på Rhodos

Yogadoktorn

När vi ändå var på samma ställe, så passade Elin Sandberg eller Yogadoktorn som hon kallar sig, att podda oss i Vem tar hand om Doktorn? Så roligt att bli intervjuad och blir jag inte sugen på att själv börja köra en pod, så säg. Men håll i hatten, säger jag till mig själv just nu. Inga helt nya verksamhetsområden utan utveckla och förvalta det du redan har. Hoppas jag lyssnar på mig själv! I alla fall, njut av att höra Elin Sandberg, alldeles precis färdig med läkarutbildningen och i full färd med att forska om… ja så klart yoga, intervjua mig och min kollega Maria Gustafsson. Spana efter inlägg med reseberättelse i bilder från resan, som Vem tar hand om Doktorn? gjorde, kommer strax och hamnar under sin egna flik. God lyssning!

Dela vidare
Jag vill inte ha en bättre hälso- och sjukvård

Jag vill inte ha en bättre hälso- och sjukvård

Jag vill inte ha en bättre hälso- och sjukvård

Jo ni läste rätt. Jag vill inte ha en bättre hälso- och sjukvård. Inte om det betyder att vi ska ha fortsatt fokus på SJUK och att HÄLSO bara hänger med på en släng. Som en obekväm släkting eller granne som vi bjuder för att visa andra hur justa vi är. Men egentligen vill vi inte och egentligen kommer vi inte att bry oss om HÄLSOVÅRDEN. Utan bara SJUKVÅRDEN.
En rykande färsk SIFO- undersökning som gjorts för Sveriges radios räkning visar att 80% av de tillfrågade uppger vården som den viktigaste valfrågan. Tycker jag då inte som läkare att det är en viktig fråga? Jo. Så klart, men inte att få mer och liknande hälso- och sjukvård till vilket pris som helst. Inte om bättre bara betyder mer av att fixa det redan sjuka.

Rädda drunknande

Hur kunde det bli så här defensivt och skruttigt med oss att det viktigaste vi har är att diskutera sjukdom och inte HÄLSA och att alla partier bara sprätter dynga på varann i den här frågan.  Vi lever i en välfärd och borde kunna hålla oss friskare av egen kraft och riktning.  Det finns förstås sjukdom och ohälsa, som inte alltid är samma sak. Dra nu inte iväg i tankarna och tänk att den här doktorn är helt tossig och tycker att vi ska ta hand om allvarliga sjukdomar själva. Nej, självklart inte.  Självklart vill vi vara friska och ha hälsan så långt det är möjligt och få vård när vi verkligen behöver. Ha bra liv. Men då är inte hälso- och sjukvården det enda sättet att hantera det på och kanske i många lägen, inte ens det smartaste. Den här klassiska folkhälsobilden visar det självklara i att förebygga istället för att släcka onödiga bränder.

Fantastisk hälso- och sjukvård

Så här tänker jag:
Vi lever i ett fantastiskt land med en välfärd som ger oss en fantastisk hälso- och sjukvård. Punkt. Jag är född 1959, nästan infödd i ett vaccinationsprogram och med tillräckligt kloka föräldrar som tackade ja till det ;-), barnavårdscentral, lekskola, en fungerande skolgång, lagom med fritidsintressen och ingen skjutsade mig hit eller dit, utan jag och min jämnåriga gick eller cyklade. Ni förstår vart det här tar vägen. Vi rör oss alldeles för lite idag. Vi får uppfinna rörelsehjulet varje dag. En stor del av vår sjuklighet och förtida död beror på våra egna levnadsvanor och går att påverka. Bra va! Bra, men så klart inte lätt som en plätt att påverka. Men möjligt.

Stillasittande mot vardagsaktivitet

Vad kan vi alla göra? Jo men ganska enkla saker. Byta ut en del av vårt stillasittande mot vardagsaktivitet är ett exempel. Min före detta kollega Ing-Mari Dohrn, fysioterapeut och forskare visade i en nyligen publicerad studie att en liten förändring i vår vardag skulle påverka hälsan ganska mycket.

                                                                       Ing-Mari Dohrn. Foto: Bo Bergman
Så här gjorde Ing-Mari och hennes forskarkollegor:

Man analyserade hur olika nivåer av fysisk aktivitet hos 1 200 personer över hela Sverige påverkade dödligheten i bland annat hjärt–kärlsjukdom 15 år efter att man mätte deras rörelsemönster . Deltagarnas aktivitetsnivå mättes med hjälp av rörelsemätare, och jämfördes sedan med information om dödsfall och dödsorsak från svenska register.

Rörelsemätare är ett sätt att mäta fysisk aktivitet och stillasittande objektivt och ett mycket säkrare sätt att än exempelvis själv rapportera vår nivå av fysisk aktivitet. Vi alla har en tendens att övervärdera hur mycket vi rör oss dessutom.  Enligt den här studien är hälsovinsterna stora inte bara för fysisk aktivitet på måttlig eller hög intensitet, utan även för fysisk aktivitet på låg intensitet (vardagsaktivitet). Genom att ersätta en halvtimmes stillasittande om dagen med vardagsaktivitet beräknas risken att dö i hjärt–kärlsjukdom minska med 24 procent.

Jippi tänker jag som nördigt ägnat mig åt att sprida kunskap om fysisk aktivitet i många år och vet vilken noggrann forskare min före detta kollega är. Så det här är finfina och pinfärska nyheter som vi bara tackar och bugar för.

 

Lite är bra och mer är bättre

Att ersätta stillasittande med fysisk aktivitet på minst måttlig intensitetsnivå, vilket motsvarar en rask promenad eller träning med högre intensitet, hade som väntat ännu större påverkan på risken att dö i hjärt–kärlsjukdom. 10 minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet om dagen minskar risken för hjärt–kärlsjukdom med 38 procent, medan 30 minuter om dagen minskar risken med hela 77 procent, enligt beräkningarna.

I studien justerades för andra faktorer som kan ha påverkat sambanden, såsom ålder, kön, rökning, utbildningsnivå och tidigare sjukdomar. Det betyder att den delen av risken som har andra orsaker räknades bort. Smart eller hur? Då blir ju resultaten än mer stringenta.

 

Stillasittande

Så här berättar Ing-Mari vidare:
– Vi har även i en tidigare studie kunnat visa att personer som sitter stilla i sammanlagt mer än 10 timmar per dag har 2,5 gånger högre risk att dö i förtid jämfört med personer som sitter sammanlagt mindre än 6,5 timmar per dag

Klicka er vidare och läsa mer om i en svensk sammanfattning och den riktigt intresserade kan också hitta länk till artikeln i tidskriften Clinical Epidemiology.

Ojämlik hälsa

Så för att knyta ihop tar jag oss tillbaka till det ursprungliga. Mera vård? Nja. En annan aspekt när hälso- och sjukvård tenderar att bli konsumtion, är att vi relativt friska tar för oss i första hand och att det är en riskfaktor att vara sjuk, när man blir sjuk. Hänger ni med? Det är lättare att ta för sig av vård om man är relativt frisk och förstås välutbildad. Jag är inget undantag. Jag har kunskap och pengar och kan ta för mig och tillhör en priviligierad grupp. Människor som har en psykiatrisk diagnos som exempel har också en sämre kroppslig hälsa och en del av förklaringen till det är hur man tar sig fram i vården. Levnadsvanor hänger i allra högsta grad  ihop med socioekonomiska faktorer eller för att tala klarspråk-  klass. Här har förebyggande av ohälsa en stor betydelse. Se ovanför också om att släcka bränder. Den som är mer intresserad av det behöver bara peta på mig så går jag igång ;-)!

En miljon arbetar i landsting och kommuner

Sist men inte minns, så kommer den gigantiska arbetsplatsen hälso- och sjukvården att klappa ihop snart, om vi inte GENAST GÖR ALLT VI KAN för att göra den till en mänsklig arbetssituation. Det är svårt att hitta statistik över hur många som jobbar bara i självaste sjukvården, men en siffra som slår ihop kommun och landstingsanställd är EN MILJON!
Nu är det strömhopp ut till långvarig sjukskrivning för de flesta kategorier av personal, inte minst läkare. I gruppen Vem tar hand om Doktorn? som jag startat tillsammans med en kollega som är allmänläkare samlar vi idag över 10% av Sveriges läkarkår. Kika in på där eller på en flik här på hemsidan för mer info.

En bättre hälsovård vill jag ha

Så jag vill inte ha en bättre hälso- och sjukvård på det sätt vi nu diskuterar. Mer pengar in i skandalomsusade miljardbyggen, öppettider som börjar likna närbutikers, orimliga krav på vad vi kan få från vår gemensamma kassakista, personal som går på knäna och in i väggar.

Vi måste tycker jag, alla ta ett mycket större ansvar för vår egen hälsa och förebygga det som går att påverka och det är mycket. Jag säger varken att det är lätt eller att jag som lekkvinna (jo så kan en säga) vet hur det ska gå till på politisk nivå, men jag vet att det är den enda framkomliga vägen och att jag drar ett strå till stacken emellanåt! Och det pågår tusentals projekt och strävanden mot det friska synsättet, låt det synas även i välrörelsen. Jag vill att vi bevarar det viktigaste i vården, ger till de som behöver det allra mest och att de får det först.  Alla vi andra kan vänta. Faktiskt.

Så vem i hela världen ska jag rösta på? 

 

 

 

Dela vidare
Konsten att rädda liv-

Konsten att rädda liv-

Psykiatrikern och författaren  Ullakarin Nyberg räddar liv-

hör henne föreläsa på DansSteget 12 mars

Självmord är ett ord som är svårt att till och med säga, och det ÄR svårt att prata om det. Just därför måste vi göra annorlunda. Det är många som väljer att avsluta sina liv för egen hand. I höstas kunde man se Ullakarin Nyberg medverka  i serien- ”30 liv i veckan”. Trettio är det ofattbara antal människor i Sverige som faktiskt tar sitt liv varje vecka, en MÄNNISKA VAR SJÄTTE TIMME.

Att bedöma risk för självmord är det svåraste vi möter i vården, även för oss som valt att arbeta i psykiatrin och möter det ofta.  Jag tror att Ullakarin Nyberg håller med. Det är svårt.  Ullakarin har valt att möta det svåra genom att ägna tid och forskning och ännu mer tid åt det för att försöka rädda liv. På många olika sätt. Så här står det exempelvis om boken Konsten att rädda liv:
Konsten att rädda liv handlar om att bryta den tystnad som ofta omger psykisk ohälsa och självmord. Genom konkreta råd och exempel visar Ullakarin Nyberg hur man kan prata om det som är svårt och vad man kan säga och göra i mötet.

Här har jag lagt en länk till en föreläsning som är ett år gammal. Sedan dess har Ullakarin gett ut ytterligare en bok och bestämt sig för något mer som glädjer mig väldigt mycket! Tackat ja till mina enträgna böner om att komma och träffa oss i DansSteget. Jag vet att Ullakarins tid är väl inbokad, hon är också ordförande för min yrkeskårs specialitétsförening- Svenska Psykiatriska Föreningen och det gör mig ännu mer tacksam :-)!
Vi får nu lyssna till henne som föreläsare på DansSteget kväll i Alvik 12 mars. Det är i första hand för de som går kursen, men i mån av plats kan man droppa in. Vi förlänger också tiden för föreläsning till 45 minuter så att frågor och bokförsäljning hinns med.

Anmäl dig direkt till oss:  admin@jilltaube  – swisha 150:- (ange datum och namn) och du har en reserverad plats. Om det blir fullt swishar vi tillbaka.
Föreläsaren tar inget arvode men säljer gärna sina böcker på plats. Du får mer kunskap och tillsammans kan vi rädda liv! Överskott till Psykiatrifonden.

 

      Varmt välkomna!

Dela vidare
Fröken Studs!

Fröken Studs!

Fröken Studs

Igår fick jag ett nytt smeknamn- Fröken Studs! Det var så smickrande och jag blev varm långt intill hjärteroten, var nu den är. Det hände sig i Karlstad och jag var inbjuden till en av flera avslutningar av ett projekt som är väl värt att lägga på minnet- Brukarrevisonsprojektet. Ett sätt att granska och förbättra vård och insatser för personer med psykisk ohälsa och ibland funktionsnedsättning genom att låta brukare (benämning som i sig kräver en hel blogg för att förklaras) som utbildats för ändamålet, göra en standardiserad intervju och granskning av en verksamhet. Ett boende för personer med funktionsnedsättning, en daglig verksamhet, en psykiatrisk öppenvårdsmottagning kan vara det som granskas för att ge några exempel. Just nu lämnar jag det och hoppas på att få återkomma.

Min uppgift var att föreläsa om hur fysisk aktivitet påverkar vår psykiska hälsa och så klart att DANSA! Jag tackar inte ja till uppdrag om jag inte får leda aktiva pauser med dansiga förtecken. Det känns inte alls bra att bara prata OM fysisk aktivitet utan att GÖRA något konkret och fysiskt. Jag har haft äran att leda en omgång med DansSteget i projektets regi i Stockholm under hösten och det här var en fin avslutning på det uppdraget.

 

Suddig och inte så studsig men ändå
Dansfröken Studs på GIH och DansSteget hösten 2017

Och det var här det kom sig att jag fick ett nytt smeknamn- Fröken Studs!  Det känns som en fin komplimang och jag är glad för det. Men det hände något mer, när bästa Tova Sjödin som varit delprojektledare för Värmland fick hjärnsläpp och sedan direkt var påhittig med ett nytt namn på mig. Fröken Studs, dröjde sig kvar hela kvällen och jag tänkte att det var BARA POSITIVT LADDAT! Tänker att det vara problemlösning på hög nivå- våra hjärnor är SÅ SMARTA! Tack till Tovas!

 

Kan du inte vara stilla?

Inte i stil med ” hon kan aldrig vara still, myror i baken, orolig, hon stör alltid- utan studs som i rörelse uppåt och energigivande. Nu kan inte jag komma ihåg att jag var så här som barn, att jag flög runt i klassrummet och störde eller inte lärde mig nåt för att jag inte kunde lyssna. Ni vet nu vad jag tänker på förstås. Det som inte ens var uppfunnet när jag var barn- ADHD.

Jag var en riktigt duktig flicka och det är också så att flickors ADHD har hamnat i skuggan av pojkars, som verkar vara mera utåtriktade och mer motoriska. Här har läkaren och forskaren Svenny Kopp gjort en banbrytande insats, klicka här och få en hel föreläsning. Inte har jag ADHD och inte hade jag en sådan motorik eller brist i uppmärksamheten att det är ett bekymmer. MEN jag har en kropp som skarpt säger ifrån när den inte får röra på sig och visst irriterar jag en del personer. Och visst önskar jag mig mer koncentrationsmuskler och bättre sittfläsk och lite fler tänka-efter-innan-nervbanor. Men ännu mer önskar jag att fler får höra ärligt menade och uppskattande kommentarer:

Jämars, vilken fart det är i dig. Riktigt fin studs! Spring nu 4 varv och kom och fixa ett mattetal sedan. Eller vill du klättra på ribbstolen kanske? Ska vi säga 20 minuters arbete och sedan får du köra en belöning? (Tack bästa kollegan Maria Gustavsson!) Så ska det springas! En liten kapplöpning? Vilka vill? 

 

Kroppens spontana rörelser upphör inte i 6-årsåldern bara för att vårt skolsystem ser ut som det gör. Lek och studs kan inte kanaliseras till raster och idrottslektioner. Här vet jag att det finns ett stort stöd vetenskapligt och så många som håller med mig. Kanske funkade det bra så länge som vi och våra barn hade mycket mer vardagsaktivitet och vardagssysslor som krävde muskler och flås. Men inte nu ju. Att vi bara lägger ner kritik mot de som rör sig spontant och att det INTE är konstigt att dansa när som helst. Ursäkta mig, jag behöver pudra näsan. Ursäkta mig, jag behöver en bensträckare. Ursäkta mig, jag behöver röra på mig och tänkte köra 2 minuters dans. Någon som vill joina?

 

Språket berättar vad vi tänker

Språket präglar och är en produkt av normer och socialiserade beteenden (Hjälp Bengt Starrin, nu är jag ute på hal is…). Men jag tar risken ändå- det blev en sån ögonöppnare för mig igår. Jag är så tacksam att få kallas Fröken Studs (fast lyckligt gift och fru ;-)) och att ALLTID FÖRSÖKA MEDVERKA TILL ATT GÖRA.
Att du som är min åhörare också blir min ”ågörare”.  Ett nytt ord, varsågod SAOL!

Sportlovsdans för hela familjen

När jag ändå håller på och slår tusenmiljoner slag för rörelse i stort, så bjuder jag in stora och små fötter att dansa med mig på SPORTLOVET i STOCKHOLM. Tisdag 27 februari mitt i Stockholm. Dalagatan 64, klockan 10-11.30- kostar nada!

Boka här!  

 

Puzzz å kram på er alla och särskilt till er som bryter nya banor och vågar och visst får jag lov?
Med vänlig hälsning, Fröken Studs!

 

 

Dela vidare
Dansa sig fri från ångest!

Dansa sig fri från ångest!

Är det möjligt att dansa sig fri från ångest?

I min verksamhet DansSteget så är vi övertygade om den saken och det ville journalisten Jessika Devert också ta reda på och intervjuade mig och skickade en fotograf till en av av våra dansgrupper. Så här fint blev reportaget om oss i Året Runt.

 

Det känns bra, men vad ÄR det som händer egentligen?

Vi tar den korta versionen så här i en blogg. Fysisk aktivitet ger oss bättre kondition och fiffigt nog så fungerar den både för kropp och knopp. Om vi får bättre kondition så har vi också generellt en högre tröskel för när ångest kan utlösas. Studier visar att fysisk aktivitet behandlar flera olika slags ångesttillstånd.  Hjärnceller kan nybildas av fysisk aktivitet och muskelceller är ett slags reningsverk för stress kan man säga. De ligger olika forskningsresultat bakom de två rönen, båda är fantastiska och det sistnämnda är banbrytande.
Så här gjorde de: En grupp råttor delades in i två undergrupper, den ena hade fri tillång till springhjul och andra leksaker i sina burar, de andra hade det tristare och kunde knappt röra sig. (Det kan verka grymt med djurforskning, jag vet..) Sedan utsatte man båda grupperna för stressande behandling och såg att de som inte kunde röra sig utvecklade ett för råttor depressivt beteende. De blev påverkade av den yttre stressen, men de motionerande kompisarna klarade av den påfrestningen. För att ta reda på hur det kom sig på cellnivå så kikade man på ämnen i försöksdjurens hjärnor. Hypotesen det vill säga det, de duktiga forskarna trodde stämde men förklaringen om hur det gick till, var en annan.

Så här sa Jorge Ruas 2014 när den första artikeln publicerats:

– Vår forskningshypotes var att musklerna tillverkar något ämne som har en välgörande effekt på hjärnan. Men vi fann egentligen det rakt motsatta: vältränade muskler tillverkar ett enzym som renar kroppen från skadliga ämnen. Musklernas funktion i det här sammanhanget påminner alltså om njurens eller leverns, säger Jorge Ruas, forskargruppledare vid institutionen för fysiologi och farmakologi.

 

Blir en dansande psykiatriker glad eller blir hon gladast?

Nu kommer samma forskarteam med en uppföljande studie. De har följt sitt inslagna spår och fortsätter att följa hur fysisk aktivitet på mikronivå gör skillnad och det är inte lite minsann. Det motverkar fetma och stärker immunförsvaret.
I pressreleasen 180209 skriver de att motionsmolekylen (det är numera min absoluta favoritord!) får hela kroppen att må bättre och som om inte det var nog så illustreras det hela med en dansbild. Fast inte den här förstås…

 

För dig som vill läsa den vetenskapliga orginalartikeln finns ett sammandrag här.

 

Men om en inte gillar dans eller att jogga eller att cykla?

Så klart så bryr sig din smarta kropp inte om VAD du gör. Nä minsann, den är lika nöjd och glad om du som min kollega Anders Hansen joggar eller som jag gör dansar mest varenda dag eller en högt uppskattad projektkoordinator i mitt arbetsliv gör- ägnar sig åt att simspringa. (Jo det finns, swimrun är inget för en frysande vekling som mig.) SÅ sån tur att kroppen och ditt psyke bara bryr sig om hur mycket, hur belastande din aktivitet är och hur ofta du utför den. Det är det som blir effekten. Och att den verkligen är i förhållande till din kondition. Att promenera kan vara en aktivitet på hög nivå för den helt otränade och att springa en mil kan vara nästan svettfritt för en annan.

Vill du veta ännu mer om det här kika in den vetenskapliga sammanställningen FYSS. Eller skriv till oss och fråga!

 

Så ha det fint och om du gillar dans- Får jag lov? 

 

Jill och Jumbotronen

 

 

 

 

Dela vidare

Kontakt

Skicka  mejl.

Kalendarium

Jill Taubes kalendarium.

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!